Sjömärken och sjökort: det du måste kunna innan du kastar loss

Den som är ny på sjön möts av en skog av röda, gröna och gulsvarta stänger utan att alltid förstå vad de vill säga. Samtidigt är systemet logiskt uppbyggt. När du väl har knäckt koden läser du farleden nästan utan att tänka, eftersom varje färg och topptecken har en bestämd betydelse. Missförstånden handlar sällan om färgerna utan om riktningen.

Färgerna säger nämligen ingenting i sig. De säger bara vilken sida av farleden märket står på. Vilken sida som är vilken beror på åt vilket håll du kör. Kardinalmärkena löser det problemet, eftersom de betyder samma sak oavsett kurs.

Så hänger utmärkningen ihop

Utmärkningen på svenskt vatten följer en internationell norm. Systemet kommer från fyr- och sjömärkesorganisationen IALA och används här i det utförande som kallas system A. Transportstyrelsen bestämmer hur märkena ska se ut genom föreskriften TSFS 2017:66 om utmärkning till sjöss, som gäller sedan den 1 juli 2017. Sjöfartsverket ansvarar i sin tur för att sjökorten uppdateras när ett märke tillkommer eller flyttar.

Reglerna skiljer på flytande och fasta sjösäkerhetsanordningar: prickar och bojar som ligger förankrade i botten respektive fyrar, enstavlor, kummel och båkar. Enligt Transportstyrelsens sida om utmärkning till sjöss krävs tillstånd från myndigheten, efter samråd med Sjöfartsverket, för att äga ett sjömärke i svenska vatten.

Skillnaden mellan prick och boj handlar om storlek. En prick är en smal stång som dominerar i skärgårdens trängre leder, medan en boj är en större flytkropp som tål sjögång och is bättre och sitter i de stora farlederna, ofta med ljus. Enligt TSFS 2017:66 ska varje flytande märke ha minst 10 centimeter breda reflexer runt om.

Lateralmärken: rött om babord, grönt om styrbord

Babordsmärket är rött med en röd cylinder som topptecken, i form av plattboj, isboj eller prick enligt Sjöfartsverkets beskrivning av flytande sjömärken. Styrbordsmärket är grönt, formas som spetsboj eller prick och bär en grön kon med spetsen uppåt. Där märkena lyser är ljuset rött respektive grönt.

Regeln lyder: rött om babord och grönt om styrbord när du färdas i huvudriktningen. Färdas du åt motsatt håll blir det tvärtom. Det är här de flesta nybörjare snubblar, eftersom färgerna bara säger vilken sida av farleden märket står på. Vår artikel om babord och styrbord förklarar begreppen från grunden.

Huvudriktningen längs kusten

Sjöfartsverket anger huvudriktningen som längs svensk kust från Strömstad till Haparanda samt från sjön in mot hamnarna. Med andra ord gäller du som inkommande när du lämnar öppet hav och går in i skärgården. I sjökortet syns farleden som en streckad linje med en liten pil som visar utmärkningens riktning, så leta upp pilen när du planerar rutten. Utanför Europa, bland annat i USA, gäller däremot IALA:s region B med omvända färger.

Kardinalmärken pekar ut var det fria vattnet finns

Ett kardinalmärke får sitt namn efter det väderstreck där du ska passera det: norr om ett nordmärke, öster om ett ostmärke och så vidare. Märket är alltid gult och svart. Topptecknet består av två svarta koner vars riktning avslöjar väderstrecket. Därför fungerar det lika bra oavsett vilket håll du kommer från.

En bra minnesregel är att konerna pekar mot den svarta delen av märket: uppåt på nordmärket, nedåt på sydmärket, utåt mot de svarta ändarna på ostmärket och inåt mot det svarta bandet på västmärket. Ljuset följer klockan, så att ostmärket blinkar tre gånger, sydmärket sex och västmärket nio, medan nordmärket blinkar oavbrutet. Sydmärkets sex blixtar följs av en lång blixt, så att du inte räknar fel när blixtarna kommer tätt.

Kardinalmärkena enligt Sjöfartsverket

Punktmärke, mittledsmärke, specialmärke och vrakmärke

Utöver lateral- och kardinalmärkena finns fyra märken som du möter mer sällan men som betyder desto mer när de dyker upp. Sjöräddningssällskapets sjömärkesguide beskriver punktmärket som ett märke för mindre grund och mittledsmärket som en markering av djupt vatten i farledens mitt.

De fyra övriga flytande märkena

• Punktmärke: Märket har svarta och röda vågräta fält med två svarta klot i toppen. Det står direkt på ett hinder av begränsad omfattning med fritt vatten runt om och lyser i så fall vitt med två blixtar i grupp.
• Mittledsmärke: Märket har röda och vita lodräta fält med ett rött klot i toppen. Det visar fritt vatten på alla sidor och står ofta där en farled börjar ute till havs.
• Specialmärke: Märket är helt gult med ett gult kryss som topptecken och gult ljus. Enligt Sjöfartsverket anger det en kabel, ett mätinstrument eller gränsen för ett område.
• Vrakmärke: Märket har blå och gula lodräta fält, ett gult stående kors i toppen och ljus som växlar mellan blått och gult. Det varnar för nya hinder som ännu inte finns i sjökortet.

Sjövägmärken, det vill säga skyltarna med fartbegränsning eller ankringsförbud på pålar och bryggor, är något annat och följer enligt Transportstyrelsen föreskriften TSFS 2019:12. Dem går vi igenom i artikeln om fartgränser på sjön.

Fyrar, enslinjer, kummel och båkar

De fasta sjömärkena flyttar sig inte med isen, vilket gör dem till pålitliga riktmärken året runt. Kummel är enligt TSFS 2017:66 mindre och ofta koniska eller cylindriska, medan båkar är större byggnadsverk i kustbandet. Sektorfyren är enligt samma föreskrift den vanligaste ledfyren i svenska farvatten: vit sektor täcker farleden medan röd och grön sektor ligger vid sidan om, så ser du färgat sken har du glidit ut ur den säkra sektorn.

En enslinje består av två märken på olika höjd bakom varandra. Står de i linje över varandra befinner du dig exakt på leden, medan de glider isär så snart du hamnar vid sidan om. Enstavlorna är normalt trekantiga eller rektangulära, medan ensfyrarna lyser med Iso på det övre märket och Q på det nedre.

Fyrkaraktären berättar vilken fyr du ser

Varje fyr och lysboj har en karaktär, alltså ett bestämt sätt att tändas och släckas som gör att du kan identifiera den i sjökortet. Sjöfartsverkets Kort 1 förklarar de internationella beteckningarna: Fl står för blixt med kortare ljus än mörker, Oc för klipp med längre ljus än mörker och Iso för lika lång ljus- och mörkertid. Q betyder snabba blixtar, VQ mycket snabba blixtar och LFl en lång blixt, medan siffran i parentes anger antalet blixtar i en grupp och talet före s anger perioden i sekunder.

Läsa sjökortet: djup, färger och symboler

Sjökortet är den andra halvan av navigationen, eftersom sjömärkena bara får sin fulla betydelse tillsammans med det. Enligt Sjöfartsverkets publikation Ufs A med allmänna upplysningar finns i regel en 3-meterskurva närmast land och därefter 6-, 10-, 15-, 20-, 30-, 50- och 100-meterskurvor, medan djupsiffrorna anger uppmätt djup på enskilda punkter.

Färgerna följer kurvorna: ju mörkare blått, desto grundare vatten. Praktiskt Båtägande beskriver i sin nybörjarguide att mörkblått i regel visar mindre än 3 meters djup och ljusblått 3 till 6 meter. Mellan två kurvor kan djupet dock variera helt oregelbundet, vilket Ufs A påpekar särskilt.

Sedan 2014 använder Sjöfartsverket referensnivån BSCD2000 för nya sjökort, medan äldre kort byggde på medelvattenytan det år kortet gjordes. Vid lågt vattenstånd kan det vara grundare än siffrorna anger. Avstånd mäter du i sjömil på latitudskalan, som vår omvandlare från sjömil till km översätter till landmått.

Symboler som du måste känna igen

• Undervattenssten: Ett litet kryss markerar en sten under ytan som är farlig för ytnavigering, ofta utan känt djup.
• Sten i vattenytan: Ett kryss med prickar runt om visar en sten i nivå med ytan, medan en stjärna visar en sten som torrlägger vid lågt vatten.
• Bottenbeskaffenhet: Förkortningar som S för sand, M för dy, Cy för lera, G för grus och R för berg talar om vad ankaret får fäste i.
• Fyrar och lysbojar: Ljus har en lila flamma vid symbolen tillsammans med karaktär, färg, höjd och lysvidd, exempelvis Fl(3) WRG 10s 12m 8M.

Därför måste sjökortet vara aktuellt

Ett sjökort åldras snabbare än de flesta tror. Sjöfartsverket skriver på sin sida om utbredning och gällande upplaga att den som köpte sina kort för tio år sedan saknar ungefär 15 000 nya uppgifter. Därför måste kortet också vara rättat.

Rättelserna publicerar Sjöfartsverket i Ufs, Underrättelser för sjöfarande, som är myndighetens officiella kanal för ändringar i sjökort och båtsportkort. Enligt Ufs A kommer nya notiser i stort sett varje vardag, medan ett samlat pdf-dokument kommer varje torsdag morgon. På Ufs-sajten ser du också vilken utgåva av varje kort som gäller.

Båtsportkorten, Sjöfartsverkets sjökort i mindre format på plastlaminat, finns i 16 serier från Bottenviken till Göta kanal. Nya utgåvor kommer med några års mellanrum. Stockholmsserien fick en ny 2026. Kort 1, boken med alla symboler i svenska sjökort, kom senast 2023 och finns enligt Sjöfartsverkets publikationssida både hos återförsäljare och som pdf.

Digitala sjökort och appar

Nästan alla appar och plottrar för svenska vatten bygger på Sjöfartsverkets data. Myndigheten listar på sin sida om digitala sjökort och licenser bland annat Garmin, Navionics, Seapilot och Skippo som licenstagare, så grundinformationen är densamma oavsett varumärke. Sjöfartsverket har dessutom en egen kartvisare på webben med sjökort, P- och T-notiser samt felrapporterade sjömärken, vilket passar bra för planering hemma vid köksbordet.

Sjöfartsverket berättade i februari 2025 att ett 50-tal virtuella sjömärken sänds ut via AIS i svenska farvatten, bland annat i Norra Kvarken där de ersätter bojar som tas in för vintern eftersom isen annars flyttar dem. För att se dem behöver du en AIS-mottagare kopplad till plottern.

Oavsett teknik visar kortet vad som var känt när det gjordes, inte vad som finns där just nu. Håll utkik och jämför skärmen med det du ser i verkligheten. Att kunna lanternornas färger och väjningsreglerna till sjöss hjälper dig sedan att tolka de andra båtarna.

Vanliga frågor om sjömärken

Vad betyder ett gult sjömärke?

Ett helt gult märke, ofta med ett gult kryss i toppen, är ett specialmärke för exempelvis en kabel, ett mätinstrument eller en områdesgräns. Det är enligt Sjöfartsverket inte i första hand avsett för navigering, så titta i sjökortet för att se vad märket bevakar.

Vilken sida ska man ha en röd prick på?

Om babord, alltså på vänster sida, när du färdas i utmärkningens huvudriktning in från sjön eller längs kusten från Strömstad mot Haparanda. Färdas du åt motsatt håll ska den röda pricken i stället ligga om styrbord.

Hur vet jag vilket håll som räknas som in från sjön?

Riktningen går från öppet hav in mot hamn och längs hela kusten från Strömstad till Haparanda. I sjökortet visar en pil vid farleden åt vilket håll utmärkningen gäller. Är du osäker tar du hjälp av kardinalmärkena, eftersom de fungerar likadant oavsett riktning.

Hur ofta behöver jag byta sjökort?

Byt så snart Sjöfartsverket ger ut en ny utgåva för ditt område, vilket sker med några års mellanrum. Däremellan rättar du kortet med hjälp av Ufs, där du också ser vilka ändringar som tillkommit sedan tryckningen.

Räcker mobilens sjökortsapp för att navigera?

För en dagstur i välkända vatten räcker en app byggd på Sjöfartsverkets data ofta bra, förutsatt att du laddat ner korten i förväg. Batteri, värme och vatten slår dock ut mobilen när du minst anar det, så ha papperskort och kompass ombord.

Får jag sätta ut en egen prick vid min brygga?

Nej, inte utan tillstånd. Enligt Sjöfartsverket krävs tillstånd för att inrätta, ändra, flytta eller dra in en sjösäkerhetsanordning. Transportstyrelsen prövar ansökan efter samråd med Sjöfartsverket, eftersom ett felaktigt märke kan lura andra båtar på grund.